"Dandy" av Jan Guillou

Ni som följt mig tidigare vet att Guillou inte är min stora favoritförfattare. Jag stör mig på hans självgoda sätt och hans ständiga närvaro på bokmässan:) Hans förra roman Brobyggarna drog jag mig för att läsa men tog ett djupt andetag och blev helt fångad i världen av den norska ingenjörskonsten. På ett konstigt sätt  längtade jag efter nästa bok av Guillou ... Dandy kom och jag kastade mig över den ... och den tog aldrig slut. Tyvärr är hans platta och trista karaktärsbeskrivningar omöjliga att få liv i och den fångade mig aldrig. Säkert bra research intressant skildring av konstlivet under första världskriget med Bloomsburygruppen och kända konstnärer i fokus men den fick aldrig liv och jag plågade mig mot slutet. Så, ordningen återställd ... jag gillar inte Guillou!